tisdag 6 februari 2007

Mykkorhiza

Några ögonblick passerar,
naggar det utmätta livsspannet med ytterligare några grovhuggna flisor.
Men ögonblicken blir minuter, en timme, okänt antal hjärtslag,
och för en kort stund
verkar allt
ensamheten
längtan
självföraktet
våndan
osäkerheten
lustan
allting som obönhörligen river i nervbanorna
plötsligt som om
någon sprejat en pöl med fekaliespya
med guldfärg

och satt en wunderbaum med jordgubbsdoft däri.

Inga kommentarer: